Jack

Min fantastiska underbara Mattis kom hem med ett par YBER FINA örhängen. Så imponerad att han lyckades hitta ett par som passar PERFEKT till den senapsgula klänningen jag ska ha på bröllopet.

Gunnar är oxå IMPAD. (Pappa kan)




han är verkligen speciell och BÄST min kille.




Gunnar håller med....Daddy är BÄST, Kool och skitsnygg.




tjing

Gunnar har fått en gungälg av tant Marie och Farbror Robin, Gunnar är skitglad.





Han har levt loppan i magen sen Marie och Robin åkte och jag har förklarat för honom att han kan "leka" med älgen fortare om han tar och kommer ut snart.


Han vill inte förstå...sen att han inte kan leka med den på en gång berättar jag inte för honom, då kanske han får för sig att stanna i magen för evigt.


Jag skulle testa den för Gunnars skull...men jag fick inte plats....Gunnar (magen) är för stor.

Mamman är i varjefall väldigt nöjd med gungälgen och pappa Mattis med.



Se så nöjd han är.


TACK säger vi

tjingeling....

Gunnar sköter sig utmärkt så det belönas med shopping.

Har ju ändå lovat ungen att han ska få nått om han sköter vändningen snyggt och det gjorde han ju :D

Han var ju kanon duktig och får 10 poäng av 10 på den kullerbyttan.

Eftesom det börjar bli uttjatat att vi besöker förlossingen stup i ett, tänker jag inte ta upp nått mer än att nästa gång vi besöker förlossningen tänker vi/jag föda barn.

Vi mår ALLA bra och enligt Anna Lena (barnmorskan) så sköter sig Gunnar KANON och är praktiskt taget redo att komma ut..

SÅ KOM UT NU!


Efter shoppingrundan är mamman helt slut...Gunnar lever loppan i magen. Han ville ju såklart shoppa mer men någon måtta får det allt vara.

Gunnar köpte den här snygga luvtröjan (lika pappa) han köpte en i st 62 så att han har nått att växa i.




Jag hittade en väska till brölloppet så nu är det bara örhängen som fattas och hur svårt ska det vara att hitta ett par gröna/turkosa?




Tydligen skitsvårt då jag inte hitta några.....


Idag går vi in i v 37 och Gunnar väger omkring 2,7 kg och är ungefär 47 cm lång (fast det kan man ju aldrig veta) och stämmer Angelicas dröm så vet jag inte om jag vill föda nå barn.

Gunnar var större än mig..och i drömmen skulle han heta sixten har jag för mig.

Jag väger 56,6 så 12 kg ganska exakt går jag runt och bär på och Mickan 29 har förvandlats till Agda 97 då allt går i snigelfart och ibland tror jag att jag skulle behöva en rullator..

Och ibland känns det läskigt nog som Gunnar ska rammla ut!? Och jag känner hur jobbigt det blir mitt på stan när jag får känslan att hålla för.

Mina skrattattacker har kommit tillbaka, jag antar att det har med mitt välmående att göra. Gunnar blev en nöjd bebis när vi vände honom och mamman blev ännu nöjdare.

Sammandragningarna är kvar och fler och förvärkar gör ONT och jag vägrar ha dom i 4 veckor till....sådeså Gunnar.

Mamma är ENVIS hon med...fråga Pappa.

Nu är det tammetusan NÄRA och vi är ivriga som två nippetippor.




Jag bjuder på mina sexiga trosor...


tjao.

Nu är det tredje gången vi besöker specialmödravården och förlossningen.

Gunnar Skrotunge Engstedt är en envis och "busig" liten bäbis.

Vi mår ALLA bra men visst det tär på dom få krafterna som finns och vi vill helst slippa besöka förlossningen nu om det inte verkligen är DAGS.

Det är helt säkert vart ifrån Gunnar fått sin envishet i från, då jag vägrade ringa in till förlossningen fast Mattis sa det mer än en gång att det kanske vore bäst.

Onsdags börja kampen med förvärkar "värkar" och det gjorde OLIDLIGT ont, typ. I lördags stod jag inte ut mer och jag stängde in envisheten i Bastun och ringde förlossningen.


Vi kom dit och alla var så GULLIGA även om vi fick lite "skäll" för att jag är så envis och inte ringde tidigare.

Eftersom Gunnar sitter fortf är det EXTRA viktigt att förlossningen inte sätter i gång och därför kan jag inte längre vara envis och vägra likt en tre åring och jag måste inte vara så "DUKTIG" och klara av smärtan in i det längsta, jag får ringa förlossningen när det gör ont.


Efter en massa kontroller och en bricanyl för att stoppa upp värkar och vila fick vi gå hem. Vi var lagomt uttråkade då och trötta och glada att få komma hem nästa gång vi är på förlossningen hoppas jag att vi kommer hem med en liten "Gunnar"

I går när vi kom hem så slockna Gunnar och jag, sen börja den eviga smärtan igen och jag tänkte - Nu går jag hem (standard meningen när jag tycker att allt är jobbigt oavsett om jag är hemma eller ej).

Men hör och häpna, jag ringde förlossningen och vi kom fram till att jag skulle försöka somna och gick inte det skulle vi åter igen komma in, sängen och kuddarna på förlossningen må vara underbara, men så roligt är det inte att åka fram och tillbaka.

Jag slockna.


Äter även antibiotika i en vecka fram då vita blodkroppar angripit mitt kiss, fy elaka bakterier. Vet dock inte om det är UVI men det säkra före det osäkra då man är gravid.


I morgon däremot ska vi till specialmödravården och vända på Gunnar eller ja, försöka. Envis som han är vette tusan om dom kommer lyckas.

"Gunnar" erkänner att han är lite nervös..."inte jag"....såklart.


BTW det är jättesäkert att det är en pojk, det har vi allt sett då han visa hela härligheten.


Pappa Mattis kämpar på med sin förkylning och har det kämpigt med den envisa preggo-tanten som oxå är lite krasslig nu.


Men så är ju han Super-Mattiis så det fixar väll han. Kommer aldrig tro på att en manlig förkylning skulle vara mer jobbig eller smärtsam än en förlossning..sådeså.





Nu vet jag att Mattis gärna skulle byta med mig för just så UNDERBAR är han.

Han är bäst, vi är bäst och Gunnar säger heja heja snart kommer jag och då är jag BÄST!




VINK.

Den här ska Gunnar få även om han inte vänder sig åt rätt håll för mamma ÄLSKAR den.




ASfräck.

Jag har nästan överlämnat förlossnings-ansvaret till Mattis, jag kan stå bredvid och badda honom på pannan och lida med honom istället.

Inatt trodde jag att jag skulle avlida och jag överdriver bara lite, förvärkar är verkligen inget för mig.

..

Livet på BB igår och jag satt bänkad som vanligt. Dom skriker mest och upplevelsen ser minst sagt hemskt ut, tills den lille bebben väl kommer ut och man känner hur ögonen vattnas och ansiktet ändrar form från bekymmrad och lidande till en lende mun och ett harmoniskt lugn.

COOLT.


Trots smärtan och trots rädslan så vill man ju uppleva denna fantastiska, magiska och helt underbara "konstiga" grej.

Jag har fortf inte förstått att det ligger en liten person i min mage och jag har verklige inte förstått hur den lilla personen faktiskt kan ta sig ut!?


För övrigt har Gunnar köpt en ny "bil" den är lila och superfräsig.



Gunnar är skitnöjd.


BTW så är vi sjuka....pappa Mattis sprider sin sjuka som en löpeld. Precis vad vi behövde...förkylda och gravida.

Stackars oss.


Men vi kämpar vidare, 1 månad sen har vi Gunnar och han botar all sjuka i världen.


I V 36 och nu räknas det ner och vi bara väntar, väntar, väntar och väntar.


Jag vaggar på som en pingvin och mjölkar likt en mjölk-ko och ständigt zombi-trött. Funderar på att flytta in på toa då min kissblåsa krympt några st. Mina fötter har dock ökat två st och är så där "härligt" svullna precis som mina fingrar, omöjligt att greppa tag i saker och jag känner mig halvt handikappad. Raka benen och allt som ska rakas är ett äventyr och lite mer komplicerat, lite mera sport. Strumpor och skopåtagningen har jag överlämnat till Mattis för längsen, känns riktigt fånigt men jag antar att det är noga uttänkt och pappans träning på det som komma skall.Sammandragningar deluxe och förvärkar som får en att vilja självdö. Andas är jobbigt och jag svettas. Sitta, stå och gå är ibland outhärdligt och jag känner mig som Agda 97.


Visst låter det fantastiskt?

Det är underbart, tro det eller ej.

tjao



Den enkla vägen!?

Gunnars mamma har svårt att bestämma sig vad hon ska ha på sig som gäst på ett bröllop och behöver lite expertråd.




Den tuffa och lite mer "vågade"  senapsgula färgen (som för övrigt är en favvo till Gunnar)











ELLER






Den oskyldiga och skira puderfärgade ( Som oxå är en favvo till Gunnar)






Gunnar är inte till någon hjälp alls...



HELP ME!

Just det, min dator har sagt adjö, och alla fina bilder på Gunnar i Magen.

Vi sörjer en smula och hoppas att världens bästa Thomas kan rädda en del.


Jag får låna Mattis Japanska laptop och vi är inte direkt vänner, bara OSAMS. Men den funkar så tummen upp och 1-0 till japanen.

Gunnar tycker att jag ska skaffa mig en vit minidator och jag kan bara h[lla med eftersom jag nu tryckt p[ en knapp som g;r att vissa boksr\ver 'r konstiga tecken ist'llet f;r den bokstaven jag ska ha.

Jag ger upp.....japanen ligger p[ minus.


HeJD{

Gunnar fejkshoppar och önskar sig saker igen.


Hm har fått inte ybersöta kläder och  Gunnars lista fylls på.

Han vet dock vad som gäller....han har två veckor på sig att vända sig rätt.













UNDERBART och Gunnar vill ha.....


Annars gör vi inte mycket idag, Gunnar har bestämt att det är en slapp och chill dag vilket jag tycker låter bra.


Todilo...

Har helt glömt bort att Gunnar firrat en ny större lägenhet åt oss!?  Han morrade och visade huggtänderna och sen var biffen fixad.

Busenkelt tyckte Gunnar.

Vi har inte bara fått en lägenhet utan två, så nu står vi i valet och kvalet och vet inte vilken vi ska ta.

Gunnar den trollungen vägrar hjälpa oss  att välja och tycker att nått ska vi allt få fixa själva.


Ugglevägen, kan inte bli mer passande och det ska bli skönt att få en "normal" lägenhet.

Källartomtar är inget för oss.


Det är aldrig billigt att flytta men vi hoppas kunna fixa till den bitvis för att få den till just VÅRAN lägenhet.

Har en två tre fyra fem planer på G som inte behöver kosta skjortan, vilket är bra då Gunnar nämligen ska köpa sig ett vrålåk som kostar många kosing och pengarna försvinner lika fort en gris blinkar.


Projekt nr 1 är ju såklart att måla hela lägenheten vit.

Projekt nr 2 är att försöka fixa dom extremt FULA garedrobsdörrarna som verkar vara exklusiva enligt kopparstaden då det verkar OMÖJLIGT att få måla om dom utan en massa besvär? Så där tänkte vi ta bort dom helt enkelt och hänga draperi istället.

Samma sak på klädkammaren ska det upp tjusigt tyg istället för ful dörr.

Projekt 3 är att köpa två vita innedörrar på blocket för en billig peng, en till badrummet och en till sovrummet och dom fula dörrarna får bo i källaren.

Projekt nr 4 är att köpa ett arbetsbord för två och fixa en snygg arbets"hörna" och jag älskar IKEA.



Enkelt och billigt och framför allt snyggt.


Projekt nr 5 är att fixa mitt älskade sminkbord jag tjatat om i evigheter och Ikea har ju verkligen ALLT.



Fast det här kostar en slant så det kanske tomten kommer med? ivarjefall ett halvt!?


Det var väll typ det.....


Gunnar tror det blir ybertjusigt och vi med.


tjillevippen..

Tänkte slänga in lite snygga plagg som Gunnar kikat ut och jätte gärna vill ha.

Ska se vad vi kan göra åt saken, vänder han sig åt rätt håll så, ja kanske!

Koolt och Gunnar gillart.  


Blå eller vit, Gunnar har svårt att bestämma sig.


Fräck pyjamas fram och bak. 



Super yber mysig overall.



Gunnar gillar katten i ena hörnet STARKT och vill HA.


Mamma älskar ugglor och grönt och Gunnar likaså.


Gunnar trycker på GILLA knappen.







Allt utom skorna och dom blå haremsbyxorna (kappahl) finns på Lindex, Gunnar gillar Kappahl och Lindex.


Han vet vad som gäller...huvudet ner och följ sen skylten EXIT så kanske några av dessa saker blir hans.

Seså börja "kryp" nu älskade skitunge.


VINK VINK..

V 34 + 2 alltså i v 35

Skrutt-ungen, lill-killen, Gunnar, mini-Mattis och bråk-staken sitter i min mage och har inte riktigt lust med att vända sig åt rätt håll heller.

Jag har försökt mutat honom med snickers, men inte ens det funkar.

ENVIS och jag tror dessvärre han ärvt det av mig.


Denna vecka är början på den sista månaden av graviditeten och jag börjar bli skräckslagen men förväntansfull.

Förlossningsrädslan kryper sakta sakta men säkert fram och jag vet inte om jag vill föda barn längre!? Jag vill ha Gunnar men förlossningen kan vi väll hoppa över?

Annars mår vi bra alla tre!

vi har även en fjärde part på besök, en lurvig liten "kille" Billy, Bollan, Banan är här och håller mig sällskap när Mattis arbetar. Jag sover mest hela dagarna och Billy med, vilket radar par.

Billy är dock inte gravid han är bara gillar att ta det lungt och chilla.



Ungefär så där ser jag oxå ut när jag sover, fast bara nästan, jag dregglar lite mer.

När vi inte sover längtar vi efter Mattis alla tre, Billy fullständigt AVGUDAR Mattis!




Jag både ÄLSKAR och avgudar Mattis och Gunnar buffar lite extra när daddy is home.


Igår var vi på besök hos barnmorskan allt såg (förutom att ungen fortf sitter) och lät bra och jag överlevde provtagningen.

Nu väger Gunnar minst 2,2 kg och är minst 45 cm lång, hans lilla fot är ca 6-7 cm lång/kort.

Mamman och pappan är JÄTTEREDO att bli föräldrar och tycker att Gunnar kan komma ut och leka med oss andra nu.

11-08-11 är ett kanon datum att komma på, så det paxar vi. Ska bara övertala Gunnar om det oxå som verkar ha det kanoners i magen....



Tjao...

Nu var det år och dar sen jag uppdaterade.

Vi har haft fullt upp med lägenhets-tittningar, fixat 1000 papper till mammapenningen, ID kort fixande och storkalasande i sandviken.

Bara vetskapen om att vi snart blir föräldrar är stressigt nog men ack så mysigt att veta att snart är det dags.

Men alla dessa förberedelser, pju stress är vårat andra namn.

Gunnar har det dock bra i magen och chillar sittandes, tokunge, här tror man att han gör som han blivit tillsagd (att vända sig rätt) men det har han ingen lust med alls.

Sömnen är sådär nattetid vilket resluterar i att vi sover hela dagarna jag och Gunnar, eller i varjefall jag snarkar på.

Stackars Mattis måste dock åka till arbetet istället för att sova, men Gunnar menar att hans pappa är så tuff och cool och fixar biffen trots tröttheten och behöver inte sova.

Vi har oxå hunnit med ett besök på specialmödravården och ett på förlossningen (dock inte för att föda barn) Jag har fått order om att inte gå några fler långpromenader och jag måste VILA! vilket jag tydligen tar på fullaste allvar eftersom jag blivit kroniskt trött och sover och sover.

Mattis låter mig inte ens städa och Gunnar är såklart helnöjd då han oxå slipper. Jag brukar dock tjuvstäda (Hemlis) men i lagom dos.

Men vi mår alla bra, bara lite trötta och slitna och vi skulle nog ALLA behöva en semester men sova funkar ju skitbra oxå.




Tjao....