Jack

Min mamma kan ibland, eller rätt ofta bli "hysterisk" och ibland känner att hon bara vill skrika och säga fula grejer


Men det gör hon ju såklart inte höhö.


Och många har napphysteri - inte min mamma.


Jag har ju napp, men jag använder den ju inte speciellt ofta, och skulle jag göra det så är ju inte det hela världen!?


Mamma menar att hon är så TRÖTT på meterlånga inlägg om napp vs inte napp, så nu tvingar hon mig att skriva ett meterlångt inlägg om just napphysterin!?


Nappen är bra tycker jag, jag behöver nappen ibland, precis som jag behöver närhet.

Det alla kanske inte visste är att Bebisar/små barn har ett väldigt stort sugbehov, hur stort varierar ju naturligtvis men vissa barn behöver verkligen suga många timmar per dygn medans vissa bara behöver suga de fåtal timmar det tar att äta.

Visst, nappen behöver inte vara i munnen jämt men att barnet ska få sina behov tillfredställda anser min mamma är självklart.

Sugbehovet är lika viktigt som närhetsbehovet och mamma hoppas att ingen anser att ett barn blir bortskämt av att vara nära idag.

Nappen blir ju det man gör den till.

Att kalla den tröstnapp är ju upp till var och en, används den till det så är det helt klart rätt ord. Men nappen blir inte automatiskt en tröstnapp när man börjar använda den!?

Det är mamma och pappa som styr nappen och hur den ska användas och det finns inget rätt eller fel.

Mår bebisen bra mår mamma och pappa bra osv...

Tveksamt att någon fortsätter trillska med nappen om ungen skriker varje gång mamman/pappan försöker "trycka" in den!?

Själv har jag en sovnapp/tröttnapp - Men det är enbart för att jag helt enkelt inte vill ha den annars.


Skulle det vara så att jag ville det - skulle jag få det för min mamma och pappa. ( till vis mån)


Det mamma kan bli lite hysterisk över är att folk verkar tro att så fort man använder nappen så är det för att "skada" bebisen!? Och anser att det är det värsta tänkbara - Att ge barnet napp så att barnet blir nöjd och glad!?

(Barnet får tryggheten från mamman och pappan och nappen mättar barnets sugbehov = NÖJD bebis.)

Och att den såklart används för att få tyst på ungen!? Man undrar ju vad deras erfarenheter av napp är?

Det finns statestiker och undersökningar och påståenden om nappar - både bra och dåliga.

Man kommer alltid hitta bra dvs dåliga saker med napp eller vad det nu må vara och det är ju upp till var och en hur man vill att nappen ska användas och om den ska användas eller inte.

Min mamma och pappa märkte ganska snabbt att jag inte har lika stort sugbehov som andra bebisar så dom slutade helt enkelt med att stoppa nappen i käften på mig. Men som alla nyblivna föräldrar vet så tar det lite tid innan man lärt känna sin bebis.

Man vill ju bebisen bästa.

Att se att INGET funkar och bebisen verkar måttligt onöjd, får ju vem som helst att bli förtvivlad.

Nappen kan lixom vara grejen - bebisen blir harmonisk och nöjd och ja råkar bli tyst ( eftersom det är så den kommunicerar, med skrik!?) men en plugg för att få tyst på ungen tycker jag personligen inte att det är.

Men såklart ger man bebisen, barnet napp i otid och hela tiden så kan det självklart skapa "problem" längre fram - som att avänja barnet med nappen.

Men att avänja bebisen bröstet är ju i princip samma sak.

Min mamma var en nappunge - hon har unte napptänder och hon kan prata helt fläckfritt.

Självklart tycker inte min mamma att ungar MÅSTE ha nappen i truten HELA tiden men hon bryr sig inte heller om andra väljer att ha det så, upp till dom hur vida dom vill ha makten om nappen. Min mamma ser till att jag får en lagom dos napp så att jag är nöjd och belåten och det är fortf mamma och pappa som bestämmer om den.

Dvs lagom dos och när den "behövs" och sluta i tid - så är nog nappen en rätt cool grej





PS. mycket viktigt att påpeka att ALLA gör såklart som dom vill, Mamma respekterar alla som AVSKYR napp - viktigt att påpeka då allt för många tar åt sig DS.





HEJRÅ